Prioritera kunskapsuppdraget

I femman hade jag en lärare som vi kallade miljömuppen som hade en uppsättning åsikter om miljöfrågor som jag inte tror skulle uppröra mig de minsta idag. Han argumenterade dock för dessa ståndpunkter de flesta lektioner och Anders Fugelstad och ”Ingenting är längre som förut” snurrade på skivtallriken varje dag. Jag minns den där känslan som kom krypande av att det här inte kändes riktigt rätt. Andra ämnen och kunskaper var inte riktigt viktiga och istället skulle man tycka på ett visst sätt. Efteråt har jag satt ord på känslan av att få sin integritet kränkt.

I folkpartiets styrelse förslag till nytt partiprogram finns ett förslag som lyder så här:

20110728-203801Kunskap är skolans huvuduppdrag. Varje människa har en naturlig lust att lära sig. Skolans uppgift är att stimulera och utveckla denna egenskap. Tydliga kunskapskrav, tidiga insatser så att ingen kommer efter, trygga klassrum och studiero är en förutsättning för lärande.

och ur detta lyfter jag framför allt Kunskap är skolans huvuduppdrag som säkert många upplever som en självklarhet. Vad ska vi annars ha skola för? Dock finns det nog också många som har upptäckt att det här är en av skolans aktuellaste stridsfrågor. Det har sedan länge funnits starka krafter som velat lyfta skolans omvårdnadsuppdrag även för äldre elever och till och med myndiga elever. Det starka nya är de som lyfter ”demokratiuppdraget” som det som borde prioriteras högst och prioriterar ned kunskap som om det skulle fungera med demokrati utan kunskap. Jag ska i det följande argumentera för att detta är centralt för nätverket Liberala lärares valda områden, att det är viktigt för flera olika liberala politiska frågeställningar och att det kan vara av avgörande betydelse för Sverige.

20110813-064358I en likvärdig skola kan vi ge eleverna kunskap om de många olika värderingar de kommer att möta och vi kan vänja dem vid att anpassa sig till de gemensamma värderingar som skolan behöver ha men vi kan inte gå längre utan att brista i respekten för olika värderingar och därmed missa likvärdighet för alla oavsett ideologisk utgångspunkt. Däremot är en bred gemensam kunskapsplattform en förutsättning för likvärdiga demokratiska möjligheter. Vetenskapens stora styrka är dess många metoder för att skära bort ideologi, värderingar och subjektivitet. Allt kokas ned till vill vad som är trovärdigaste förklaringen genom omfattande kritik, granskning och spridning och återanvändning in i nytt. Det är bara den del av skolan som handlar om kunskap som kan vila på vetenskaplig grund. Skolans värdegrund kommer aldrig bli annat än en framdiskuterad kompromiss, en kompromiss som jag tycker om men ändå en kompromiss. Diskuterar man med näringslivsfolk så behövs det medarbetare som har kunskap nog att både förstå företagets värderingar och att konkret förverkliga den vision företaget har. Medarbetare med förmåga att diskutera och förädla företagets värderingar är uppskattade men de som kommer in med en färdig uppsättning av värderingar ställer mest till besvär. Ifall lärare ges mycket makt över sin yrkesutövning så stimuleras kreativitet och förmåga men ges lärare makt över vilka värderingar de ska förmedla  är skolan farligt ute kring att kränka elevers integritet. Ska lärare kunna komma långt i att skapa sin profession då bör denna bygga på att det är kunskap som eleverna framför allt ska förvärva i skolan. För alla de fyra punkterna i Liberala lärares strävanden så behövs huvudfokus på kunskapsuppdraget.

Jag har redan nämnt näringslivets behov av fokus på kunskapsuppdraget och tänkte nu komplettera det. Gröna liberaler har kanske det särklassigt bästa miljöpolitiska programmet av alla partier och detta i ett parti som inte profilerat sig med miljöfrågor. Det beror på att miljöfrågor framför allt behöver djup kunskap, man kan önska sig mindre klimateffekter men ifall man inte tar reda hur de åtgärdas effektivast blir allt ett slag i luften. När man stöter på att ”många romer valt ett liv utanför majoritetssamhället” så krävs det kunskap för att förstå att det är ett val som många marginaliserade grupper gör då det är i alla fall är lite bättre att tillhöra en liten grupp där alla tycker att de valt det bästa livet. En liten analys med kunskap om evolutionen skulle kunna visa att homosexuella varit positiva för sina heterosexuella släktingar och vad säger det om vilken syn vi borde ha på de som inte är som medelsvensson. Ökad kunskap ger om och om igen starkt stöd för mångfald. En uppvärderinga av kunskaper och erfarenheter är en viktig grund för att uppvärdera och få glädje av vår växande grupp pensionärer.

Kunskapsuppdraget sträcker sig in i stort sett alla viktiga politiska områden och blir avgörande för om det ska fattas bra beslut eller om det ska fattas beslut. Därför är det en gemensam kamp för Sverige att motverka indoktrinering och främja kunskap i skolan men också hela vägen i det livslånga lärandet.

av Jan Lenander

Annonser

Liberala Lärare på minilandsmöte

Det var en kylig men vacker lördagsmorgon när jag och andra letade oss fram till Alma folkhögskola i Liljeholmen. Liberala företagare hade anordnat ett minilandsmöte för Folkpartiets olika nätverk. Syftet var att träffas, utbyta tankar och idéer och inte minst diskutera de olika motioner vi lagt fram och/eller stöder.

Från Liberala Lärare deltog förutom jag själv även Jan Lenander från Göteborg och Clas Örjan Spång. Det blev en givande och lärorik dag på flera sätt. Bland annat uppkom en diskussion om vikten av nätverken, deras roll gentemot partiet och mot nya medlemmar. Det uppkom även spännande tankegångar om framtida samarbeten på olika plan.

Gertie

Nyheter från styrelsen

Tiden går fort och snart är det dags för Folkpartiets landsmöte. På föreningsstämman beslutades att styrelsen skulle arbeta med att lägga fram en motion om höjda krav på rektorer. Den färdiga motionen som föregicks av en omfattande diskussion i facebookgruppen Liberala Lärare kring dåligt ledarskap och bristfällig utbildning hos rektorer ligger också till grund för den debattartikel som publicerades i Göteborgsposten den 23 september i år.

Vi kommer fortsätta att lyfta de viktiga frågorna om en statlig likvärdig skola och en återprofessionalisering av läraryrket. För att detta ska vara möjligt krävs att kunskapsuppdraget åter få stå i centrum. Oavsett var eleven bor eller vilken skola han eller hon går i har var och en rätt till de kunskaper och färdigheter som möjliggör friheten att forma sitt liv. Det är därför avgörande att tydligt och oberoende kunna utvärdera vad eleven faktiskt kan. Liberala Lärare är därför för en modern form av studentexamen och centralt rättade nationella prov. Se programförklaring.

Lärares röster saknas i stor utsträckning såväl inom politiken som i debatten. Nu hoppas vi att Du vill vara med och påverka den liberala skolpolitiken och du behöver inte vara folkpartist. Se våra stadgar. Under sidan Bli medlem får du information om hur du går tillväga. Du kan även lämna synpunkter här eller i facebookgruppen Liberala Lärare. Ju fler medlemmar vi blir desto starkare lärarröst.

Med vänlig hälsning

Gertie Hammarberg Tersmeden (ordförande)