Liberala Lärare fortsätter höja rösten för en statlig kunskapsskola värd namnet

”Rektorerna behöver ha ämneskunskaper”

PUBLICERAD i Skolvärlden 21 NOVEMBER 2013

Socialdemokraternas skolpolitiske talesman Ibrahim Baylan lyfter ett viktigt och försummat ämne på DN-debatt (21.10) – rektorernas kompetens och arbetsvillkor.

Baylan föreslår höjda utbildningskrav, handledning och fortlöpande kompetensutveckling för rektorer. Förslag som ligger nära de som Liberala Lärare framförde i en debattartikel som publicerades av Göteborgsposten (23.9). Det är utmärkt att socialdemokraterna lyfter detta försummade område och rektorernas många gånger orimliga arbetsvillkor. Men det räcker inte med att utbildningskraven skärps, utbildningen måste också vara relevant för det aktuella stadiet. Det räcker inte heller att ge förutsättningar för ett stärkt pedagogiskt ledarskap. Styrningen av rektorerna måste leda mot ett mer lyhört och demokratiskt ledarskap än det vi har i dagens skola.

Den fråga som först måste besvaras är vad som avses med höjda utbildningskrav, handledning och löpande kompetensutveckling? Vem är det som ska utbilda och handleda rektorerna? Vilken kunskapssyn är det som ska förmedlas? Skolan får inte vara en experimentverkstad för att producera nya pedagogiska forskningsresultat. Merparten av svensk pedagogisk forskning bygger på kvalitativa studier som inte går att pröva och där resultaten har låg signifikans. Det saknas alltför ofta longitudinella studier och metastudier som på allvar har relevans för skolan. Mycket fokus i skolan i dag läggs på pedagogiska metoder och på bedömningsfrågor medan resultatuppföljningen ofta brister. Redan i dag lämnas också allt mindre utrymme till kunskapsuppdraget.

Det är andra frågor som tar allt mer tid för lärare och skolledare och som anses vara viktigare än själva undervisningen. Det kan vara allt från hållbar utveckling till sociala frågor. Skolan har ett brett uppdrag, men det centrala måste alltid vara kunskapsuppdraget. Den djupare ämneskunskapen och den ämnesdidaktiska skickligheten får inte ytterligare marginaliseras till förmån för strävan efter en gemensam pedagogisk kompetens baserad på osäkra forskningsresultat, eller som i fallet Puentedura och implementeringen av IT i skolan, inga resultat alls. Puentedura som med sin modell SAMR om IT:s betydelse för lärandet har fått ett mycket stort genomslag i skolan trots att han saknar doktorstitel i pedagogik, alltså en ren bluff. Tankarna går osökt till Fermenta och Refaet El-Sayed under 1980-talet.

Slutsatsen är att det inte räcker med allmän kunskap kring pedagogisk forskning. Vad som krävs är rektorer med ämneskunskap i ett eller några ämnen och med djup kunskap kring ämnesdidaktik – gärna även med undervisning i tjänsten. Men viktigast av allt är att styrningen av rektorerna leder rätt: Mot ett gott, lyhört och demokratiskt ledarskap med systematisk resultatuppföljning, och med frihet och ansvar för lärare och elever att välja arbetssätt och innehåll tillsammans. Endast så kan vi återupprätta läraryrket. Endast så kan vi få en kunskapsskola.

Gertie Hammarberg Tersmeden, ordförande och grundare av nätverket Liberala Lärare, ett nybildat nätverk av liberala lärare och lärarstudenter som vill påverka skolpolitiken i riktning mot förbättrade möjligheter för lärare att utföra sitt yrke.

Helena von Schantz,  grundare av Liberala Lärare och ordförande för Språklärarnas

Maria Settergren, Liberala Lärare

Ewa Bergman Liberala Lärare

Elias Dietrichson, Liberala Lärare

Håkan Friberg, Liberala Lärare

Jan Lenander, Liberala Lärare

Clas Örjan Spång, Liberala Lärare

Ingvar Svensson, Liberala Lärare

006

Annonser