Kris för gymnasieämnet Programmering

Sedan gymnasiereformen 2011 har det blivit svårare för it-intresserade gymnasister att läsa en kurs i programmering. Det är bara inom teknikprogrammets inriktning Informations- och medieteknik som ämnet Programmering är obligatoriskt. Gymnasister som väljer den inriktningen läser en nybörjarkurs i programmering, Programmering 1. Kursen omfattar 100 studiepoäng.

Gymnasister som inte studerar på teknikprogrammet – eller som studerar på en annan inriktning inom teknikprogrammet – har visserligen en teoretisk möjlighet att välja till en kurs i programmering, men det är sällan som deras skola erbjuder detta. Även om en sådan kurs verkligen ges på skolan hör det till ovanligheterna att det går att få in kursen i elevens schema.
Eleverna på en gymnasieskolas övriga program och inriktningar saknar alltså i regel tillfälle att välja kursen Programmering 1. Den möjligheten finns inte heller på skolor som helt saknar teknikprogram. Fortsättningskursen, Programmering 2, är följaktligen ännu svårare att pussla in i ett elevschema.

Vad göra?

Fler it-intresserade elever borde läsa programmering på gymnasienivå, den svenska arbetsmarknaden för programmerare är utmärkt. Yrket är mångfacetterat och det finns utrymme för många olika slags begåvningar. Spelprogrammering, programmering av appar för mobiltelefoner och javascriptprogrammering för webbsidor har en stor efterfrågan. Fler utbildningar vid yrkeshögskola kräver förkunskaper i programmering.
De elever som har fallenhet för att bli skickliga programmerare borde få ett bättre stöd. Det handlar om att ge eleverna bättre möjligheter att välja en kurs i programmering under studieplaneringen, att ta bort hindren för ett sådant kursval och att göra ämnet mer attraktivt. En kurs i programmering borde få en mycket bättre meritpoäng i studentbetyget.
Gymnasieelever på andra program än teknikprogrammet bör också de få ett erbjudande om en programmeringskurs då de lägger upp sin studieplanering. Krav på förkunskaper ställer inga hinder i vägen. För kursen Programmering 1 behöver eleverna inga förkunskaper utöver grundskolans matematik.
Före 2011 års gymnasiereform var det vanligt att elever på naturvetenskapsprogrammet valde en programmeringskurs i sin studieplanering. Med hjälp av en välplanerad schemaläggning borde det gå att erbjuda natureleverna en programmeringskurs som tillval också i dagsläget.
Ett samarbete mellan skolor skulle göra det möjligt att få ihop elevunderlag för programmeringskurser med elever från flera skolor. Därigenom uppstår också fler alternativ för valet av lämpliga lärare och undervisningslokaler.
Undervisningen i programmering måste göras mer lockande för eleverna. Datasalen ska vara modern och ha en overheadprojektor med hög upplösning, en whiteboard mm. Varje elev måste få arbeta vid en egen dator. Nya fräscha läroböcker som delas ut i början av en kurs är ett måste. Givetvis ska eleverna kunna behålla böckerna när kursen är slut.
Lärarna måste ha utmärkta kunskaper i it, tillräckliga pedagogiska kunskaper, undervisningserfarenhet och kunskaper i de programmeringsspråk som de undervisar i.
Skolornas datanätverk behöver en ordentlig uppryckning. Det är inte OK att eleverna får sitta och vänta flera minuter när de loggar in i början av en lektion. Värdefull undervisningstid försvinner på det sättet. Dessutom måste lärarna få rättigheter att bestämma vilken programvara som ska vara installerad i datorerna, det är inte något som kan beslutas centralt.

Engelsk storsatsning på programmering

Hösten 2014 infördes i England ett nytt obligatoriskt skolämne – Computing. Ämnet omfattar både allmänna it-kunskaper och programmering.
Trots de stora svårigheterna med att införa ett nytt ämne i alla skolor räknar det brittiska utbildningsdepartementet med att de har lyckats nå den viktigaste målsättningen med denna skolreform – intresset för it bland eleverna har fått ett rejält uppsving och fler elever väljer att fördjupa sina kunskaper i programmering. Den brittiska it-branchen har kommit ut ur den rekryteringskris som den upplevde bara för något år sedan.
I England siktar nu fler elever på att bli programmerare. It-branchen har fått en bättre kvalitet på sitt rekryteringsunderlag, med fler begåvade elever. Också ur ett jämställdhetsperspektiv har situationen förbättrats, med fler begåvade flickor som väljer det tidigare utpräglat manliga programmeraryrket.
Man kunde även i Sverige förbereda eleverna för den digitala värld som vi lever i.

Lotta Edholms tal vid årsmötet 2015

Föreningen Liberala Lärares årsmöte den 4 maj 2015 inleddes med ett anförande av Lotta Edholm, gruppledare för Folkpartiet i Stockholm och Stockholms skolborgarråd 2006-2014.

Aktuellt

Lotta inledde sitt anförande med att ta upp konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan. Frågan har en stark anknytning till den rapport från OECD som presenterades under dagen. En låg grad av styrning, låga förväntningar på elever och ett läraryrke som tillåtits tappa i status pekas ut som orsaker till Sveriges PISA-ras. OECD ger sammantaget stöd för Folkpartiets reformer.

I en rapport i slutet av april från Timbro åskådliggjordes skillnaderna mellan olika kommuner och deras resultat. Stockholm har ett relativt bra resultat. En kommun som är jämförbar med Stockholm är Göteborg (rödgrönt styre) där resultaten är sämre. Likaså Sundsvall där sex skolor uppvisade dåliga resultat. Detta kan jämföras med Stockholm, där bara en skola hade motsvarande problem.

Några viktiga frågor som måste uppmärksammas:

  • Hur mycket pengar satsas i respektive kommun?
  • Hur prioriterar man?
  • Hur är synen på skolan?
  • Vilka signaler sänder politikerna in i organisationen?

Skolan är ett nationellt ansvar. Skillnaderna mellan hur kommuner prioriterar, styr och satsar på skolan är stora. För att förbättra likvärdigheten och resultaten måste det vara tydligt vem som har det övergripande ansvaret för resultaten. Folkpartiet menar att ansvaret för skolan måste vara sammanhållet över hela landet. Skolans kvalitet får inte bero på i vilken kommun man bor. Det är dags att återförstatliga skolan.

Lärare behöver bättre karriär- och fortbildningsmöjligheter. Lärarnas löner måste fortsätta att höjas – det höjer och reparerar lärarnas status.

Karriärlärarreformen

Lotta menar att karriärlärarreformen var ett genigrepp i sin enkla form. Denna reform behövde ej förhandlas mellan arbetsmarknadens parter.

Nu efter maktskiftet i Stockholm har S+MP hittat ett system som är fyrkantigt och krångligt samtidigt som lönesatsningen på lärarna uteblir.

Folkpartiet höjde lönerna i Stockholm med 7 % när de hade majoritet. Nu höjer S+MP inget över märket. Den statliga satsningen innebär 800 kr per månad under ett år.

Varje kommun ska ta fram kriterier som underlag för tillsättandet av förstelärartjänster/lektorstjänster.

Ett problem är de sammanpressade lönerna på lärararbetsmarknaden som ej finns i andra yrken. De har som konsekvens att det är svårt att få erfarna lärare att stanna kvar i yrket. Lotta varnar för ”hängmatteeffekten” – där höga ingångslöner slackar efter ett tiotal år.

Generellt måste lärarlönerna upp och karriärtjänsterna måste utvecklas.

OECD om läraryrket

Rapporten finns på Regeringens hemsida och på Liberala lärares FB-sida.

OECDs viktigaste punkt är en uppvärdering av läraryrket.  Inte minst menar OECD att karriärtjänstreformen är betydelsefull för att långsiktigt stärka svensk skola och läraryrket.

Ett yrkes värde mäts i hur mycket samhället vill betala, menar Lotta.

Den låga värderingen av skolan för med sig att föräldrar ifrågasätter för mycket. Många föräldrar ser sig som kunder hos en institution där professionella kunskaper saknas.

Om Folkpartiets skolpolitik

Det är viktigt att stå fast vid Folkpartiets skolpolitik.

Lotta menar att Jan Björklund blev kritiserad för sin retorik och inte för sin förda politik som utbildningsminister.

Den nuvarande utbildningsministern, Fridolin, lovade att fixa skolan inom 100 dagar efter makttillträdet men han har till dags dato endast hunnit tillsätta en skolkommission (samt att han har laddat upp en rap på Youtube).

Lärarutbildningen

Lärarutbildningen måste bli mer kvalitativ och skärpas.

Spetsgymnasier

Det finns idrottsgymnasier med riksintag – Lotta förespråkar att det skulle skapas liknande gymnasier med teoretiska studier på högre nivå och krav.

Ledarskap

Skolan har länge haft ett ledarskapsproblem som förvärrats i och med att skolan politiserats.

Lektorerna skulle till exempel kunna ta ett större ansvar och stötta rektorerna.

Det finns komplexa problem som hanteras hjälpligt, men fördjupning saknas.

Arbetsro

Disciplin är ett gemensamt förhållningssätt på en skola. Här bör skolan arbeta kring ordningsregler och regelverk och förankra dem.

Viktigt att förmedla:

  • Föräldrar är ansvariga för sina barn uppträdande i skolan.
  • Lärare ska stöttas av rektor och ordföranden för barn och utbildningsnämnder.

För många lärare vågar inte säga ifrån till elever av rädsla för att bli anmälda. Så kan det inte vara.

Glädjebetyg

Förslag på att utse censorer som stöttar vid betygsättningen för att hindra sättande av glädjebetyg.

Sammanfattning

Sammanhållet ger OECD:s rapport en tydlig bild av att de senaste årens skolreformer varit nödvändiga. De måste nu få tid att verka. Det är svårt och tar lång tid att förändra hur skolan fungerar och vad som sker i klassrummen. Det sker inte på en mandatperiod. Här har både de politiska partierna, skolans myndigheter och den nya Skolkommissionen ett enormt ansvar framöver.

De reformer för kunskap som genomförts får nu sammantaget ett erkännande av OECD. De behöver få kvarstå och utvecklas istället för att åter avbrytas.

Verksamhetsberättelse för 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Föreningen LIBERALA LÄRARE  Verksamhetsåret  2014

Styrelsen 

Styrelsen har bestått av

  • Ordförande: Gertie Hammarberg Tersmeden
  • Vice ordförande: Amela de la Cruz
  • Andre vice ordförande: Håkan Friberg
  • Kassör och medieansvarig Clas Örjan Spång
  • Ledamot Ewa Bergman
  • Ledamot: Håkan Friberg
  • Ledamot: Clas-Örjan Spång
  • Ledamot: Jan Lenander
  • Ledamot: Ingvar Svensson
  • Ledamot: Maria Settergren

Övriga förtroendeposter

Valberedningen har bestått av Helena Sjöberg och Svante Parsjö Tegnér Revisor: Patrick Tersmeden

Viktiga händelser under året

Den 13 januari träffade två representanter ur styrelsen gymnasieministern, som tog emot oss i ca en timme och i samband med det mötet lyfte vi bl.a frågan om en obligatorisk  gymnasieutbildning, som vi är kritiska till.

Liberala Lärare har under det gångna året haft viss samverkan med SILC där styrelsen haft dialog med en rysk delegation med samhällslärare på grund- och gymnasienivå. De ryska lärarna har i samband med sitt Sverigebesök bjudits in av Liberala Lärare för studiebesök på två skolor vid tre tillfällen, dels vid en högstadieskola, dels vid ett gymnasium.

Nedan ryska samhällslärare på studiebesök vid Psykologigymnasiet i Solna.026

Inför valet 2014 publicerade Liberala Lärare en artikel om vikten av statligt huvudmannaskap (Tidningen NU 2014-06-07) Ytterligare publicerade artiklar är ”Lärare utan frihet” (Skola och samhälle 2014-01-19) samt en artikel publicerad på vår hemsida ”Lärare måste kunna bedriva ett professionellt arbete” (2014-01-24). Andre vice ordförande Håkan Friberg är medförfattare i antologin Kinesiskan flyttar in – nytt skolspråk i Sverige där han skrivit kapitlet ”Kinesiska 1998-2015: ett skolspråk med förhinder”. Evenemang: Den 24 mars arrangerades en museikväll med historiskt tema tillsammans med SILC. Verksamheten i siffror  Under året

  • hade föreningen medlemsintäkter motsvarande 6 betalande medlemmar.
  • genomfördes ett arrangemang
  • omsatte föreningen 692 kr

Stockholm 2015-05-03   Gertie Hammarberg Tersmeden, ordförande

OECD rapporten maj 2015

J52ec2d23c96ab

Jan Björklund beställde OECD rapporten, en stor granskning av svensk skola som utbildningsminister. Detta gjordes efter senaste PISA rapporten.

Vissa punkter har läckt ut redan. En punkt är att svensk skola har otydlig styrning och att det måste vara tydligt vem som har det övergripande ansvaret för resultaten.

Förbättringar och ökade möjligheter för lärare att göra karriär. De bästa lärarna bör lockas till skolor med störst utmaningar.Rektorn ska vara pedagogisk ledare – inte administratör. Det satsas mycket pengar på skolan men dessa används fel. Höj lärarlöner och skapa fler lektioner hellre än små klasser.

Höj  förväntningarna på eleverna  Ökade befogenheter krävs för bättre ordning i klassrummet och även föräldrarnas engagemang lär också lyftas fram.

Reformerna som Jan Björklund sjösatte måste fortsätta