Kris för gymnasieämnet Programmering

Sedan gymnasiereformen 2011 har det blivit svårare för it-intresserade gymnasister att läsa en kurs i programmering. Det är bara inom teknikprogrammets inriktning Informations- och medieteknik som ämnet Programmering är obligatoriskt. Gymnasister som väljer den inriktningen läser en nybörjarkurs i programmering, Programmering 1. Kursen omfattar 100 studiepoäng.

Gymnasister som inte studerar på teknikprogrammet – eller som studerar på en annan inriktning inom teknikprogrammet – har visserligen en teoretisk möjlighet att välja till en kurs i programmering, men det är sällan som deras skola erbjuder detta. Även om en sådan kurs verkligen ges på skolan hör det till ovanligheterna att det går att få in kursen i elevens schema.
Eleverna på en gymnasieskolas övriga program och inriktningar saknar alltså i regel tillfälle att välja kursen Programmering 1. Den möjligheten finns inte heller på skolor som helt saknar teknikprogram. Fortsättningskursen, Programmering 2, är följaktligen ännu svårare att pussla in i ett elevschema.

Vad göra?

Fler it-intresserade elever borde läsa programmering på gymnasienivå, den svenska arbetsmarknaden för programmerare är utmärkt. Yrket är mångfacetterat och det finns utrymme för många olika slags begåvningar. Spelprogrammering, programmering av appar för mobiltelefoner och javascriptprogrammering för webbsidor har en stor efterfrågan. Fler utbildningar vid yrkeshögskola kräver förkunskaper i programmering.
De elever som har fallenhet för att bli skickliga programmerare borde få ett bättre stöd. Det handlar om att ge eleverna bättre möjligheter att välja en kurs i programmering under studieplaneringen, att ta bort hindren för ett sådant kursval och att göra ämnet mer attraktivt. En kurs i programmering borde få en mycket bättre meritpoäng i studentbetyget.
Gymnasieelever på andra program än teknikprogrammet bör också de få ett erbjudande om en programmeringskurs då de lägger upp sin studieplanering. Krav på förkunskaper ställer inga hinder i vägen. För kursen Programmering 1 behöver eleverna inga förkunskaper utöver grundskolans matematik.
Före 2011 års gymnasiereform var det vanligt att elever på naturvetenskapsprogrammet valde en programmeringskurs i sin studieplanering. Med hjälp av en välplanerad schemaläggning borde det gå att erbjuda natureleverna en programmeringskurs som tillval också i dagsläget.
Ett samarbete mellan skolor skulle göra det möjligt att få ihop elevunderlag för programmeringskurser med elever från flera skolor. Därigenom uppstår också fler alternativ för valet av lämpliga lärare och undervisningslokaler.
Undervisningen i programmering måste göras mer lockande för eleverna. Datasalen ska vara modern och ha en overheadprojektor med hög upplösning, en whiteboard mm. Varje elev måste få arbeta vid en egen dator. Nya fräscha läroböcker som delas ut i början av en kurs är ett måste. Givetvis ska eleverna kunna behålla böckerna när kursen är slut.
Lärarna måste ha utmärkta kunskaper i it, tillräckliga pedagogiska kunskaper, undervisningserfarenhet och kunskaper i de programmeringsspråk som de undervisar i.
Skolornas datanätverk behöver en ordentlig uppryckning. Det är inte OK att eleverna får sitta och vänta flera minuter när de loggar in i början av en lektion. Värdefull undervisningstid försvinner på det sättet. Dessutom måste lärarna få rättigheter att bestämma vilken programvara som ska vara installerad i datorerna, det är inte något som kan beslutas centralt.

Engelsk storsatsning på programmering

Hösten 2014 infördes i England ett nytt obligatoriskt skolämne – Computing. Ämnet omfattar både allmänna it-kunskaper och programmering.
Trots de stora svårigheterna med att införa ett nytt ämne i alla skolor räknar det brittiska utbildningsdepartementet med att de har lyckats nå den viktigaste målsättningen med denna skolreform – intresset för it bland eleverna har fått ett rejält uppsving och fler elever väljer att fördjupa sina kunskaper i programmering. Den brittiska it-branchen har kommit ut ur den rekryteringskris som den upplevde bara för något år sedan.
I England siktar nu fler elever på att bli programmerare. It-branchen har fått en bättre kvalitet på sitt rekryteringsunderlag, med fler begåvade elever. Också ur ett jämställdhetsperspektiv har situationen förbättrats, med fler begåvade flickor som väljer det tidigare utpräglat manliga programmeraryrket.
Man kunde även i Sverige förbereda eleverna för den digitala värld som vi lever i.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s