Om ewa bergman

Ewa Bergman Folkpartiet Danderyd ledamot Kommunfullmäktige v ordförande Produktionsstyrelsen ersättare Kommunstyrelsen Ledamot i styrelsen Folkpartiet i Danderyd Ledamot i styrelsen Liberala lärare

OECD rapporten maj 2015

J52ec2d23c96ab

Jan Björklund beställde OECD rapporten, en stor granskning av svensk skola som utbildningsminister. Detta gjordes efter senaste PISA rapporten.

Vissa punkter har läckt ut redan. En punkt är att svensk skola har otydlig styrning och att det måste vara tydligt vem som har det övergripande ansvaret för resultaten.

Förbättringar och ökade möjligheter för lärare att göra karriär. De bästa lärarna bör lockas till skolor med störst utmaningar.Rektorn ska vara pedagogisk ledare – inte administratör. Det satsas mycket pengar på skolan men dessa används fel. Höj lärarlöner och skapa fler lektioner hellre än små klasser.

Höj  förväntningarna på eleverna  Ökade befogenheter krävs för bättre ordning i klassrummet och även föräldrarnas engagemang lär också lyftas fram.

Reformerna som Jan Björklund sjösatte måste fortsätta

GÖR SKOLAN STATLIG NU!

Statligt huvudmannaskap för skolan NU

Göran Persson tog 1991 kommunaliseringen av skolan i egna händer och körde över sina partikamrater. Med en knapp majoritet  (vänstern), drev han igenom kommunaliseringen. Person vältrade över ansvaret för skolpolitiken på kommunerna och regeringen sköt därmed ifrån sig ansvaret för skolan. Göran Person bestämde och drev igenom kommunaliseringen av lärarkåren och det utbröt stora proteströrelser. Enligt en SCB-undersökning var  då 75% av befolkningen motståndare till denna reform. Idag finns det enligt svenska opinionsundersökningar en majoritet  för ett nytt statligt huvudmannaskap för skolan.

Vi ser nu konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan. Allt fler larmrapporter har genom åren kommit om tillståndet i skolan. I december kommer den nya PISA undersökningen, vilken troligen inte heller denna gång kommer att visa på tillfredsställande resultat för  svensk skola.

Jan Björklund har drivit igenom flera berömvärda reformer för att förbättra skolan. Trots det återstår mycket att göra. Varje enskilt problem som vi  försöker analysera och belysa  gällande skolan utmynnar  i samma slutsats:

Staten måste återta ansvaret för skolan!

Först då kan vi få en likvärdig skola där alla elever har samma kunskapsmål att arbeta efter, och en likvärdig resultatuppföljning.

En annan negativ spelare i nedmonteringen av skolan är SKL som har motarbetat lärarkåren och inte tycks ha förstått vikten av att ha skickliga lärare och att upprätthålla lärarnas status och löner i nivå med andra akademikeryrken. Man har försökt likställa lärare med andra kommunala yrkesgrupper.  Detta har nu fått till följd att det råder brist på lärare i vissa ämnen, främst ma/no-ämnen samt språk. En stor andel duktiga lärare går dessutom i pension de nästkommande åren samtidigt som nyexaminerade lärare har en bristfällig utbildning i vissa delar. Främst gäller detta läsinlärning. Det syns inte minst i elevernas läsförmåga som blir allt sämre. Eleverna förstår inte lärarna och kan inte kommunicera med dem och lärarna förstår inte elevernas sätt att uttrycka sig skriftligt på högre utbildningar, skriver Ann Heberlein, Lunds universitet på SvD debatt tidigare i höstas.

Numera vittnar lärare också att elever i årskurs  5  inte  kan läsa. Något sådant förekom inte förr när skolan var en statlig angelägenhet – nu sker det även i skolor i socioekonomiskt stabila områden. Inte heller har eleverna en adekvat läskunnighet när de börjar högstadiet. I vissa skolor har  drygt 25%  av 13–åringarna en läshastighet som ligger under normalvärdet. Läskunnighet är en självklarhet för att kunna följa och ta till sig undervisningen  i samtliga ämnen, inte minst i studier på högre nivå.  Nationella prov som genomförs i årskurs 9 och på gymnasiet bör vara ett nationellt kvalitetsinstrument, likt de standardiserade prov som tidigare användes av skolan innan den kommunaliserades.För att säkerställa en rättvis bedömning av eleverna bör proven vara gemensamma för hela landet och rättningen bör göras centralt. Med standardiserade prov kan elever som är i behov av extra stöd tidigare uppmärksammas.  Inte minst av denna orsak krävs en skola som är regelstyrd och inte budgetstyrd.

Hur vi än vrider och vänder på problemet i svensk skola så hamnar vi åter i denna slutsats: Skolan måste bli en statlig angelägenhet – staten måste bli huvudman!

NPM i skolan

NPM – fungerar det i skolan?

NPM – New Public Management har blivit ett ledord i svenska kommuner och landsting. Även Försäkringskassan styrs enligt denna modell. Socialdemokraterna var de som väckte tanken med NPM och moderaterna hakade på strax efter. Modellen introducerades först i thatchers England och Reagans USA- Den byggde på människans fria val – en god tanke – allas rätt att vara individualister stärktes och i.o.m detta individens rätt till egna val. Men med frihet växer ansvar. Alltmer marknadsinriktade insatser ska göras av dem som tidigare endast var ämbetsmän. MAn ska vara marknadstillvänd och rekrytera via konkurrens allt för att spetsa kvalitetstänkandet.

Men någonstans har det gått fel i skolans värld. Vi har den mest marknadsanpassade skolan tillsammans med ett sydamerikanskt land, Chile. Inget europeiskt land har en så fritt marknadstillvänd skola. 

Så hur marknadstillvänd kan en lärare vara? Vi har Skolverket och läroplaner att rätta oss efter. Vi har  skolförvaltningar på kommunerna samt rektorer att anpassa oss efter. Dessutom ska vi vara konkurrenskraftiga och uppvisa goda resultat som skola.

Påtryckningar från föräldrar kan vara starka både på rektorer och lärare.  Och man kan fråga sig är betygsinflationen ett resultat av detta? Lärare har en tjänsteutövning – att sätta betyg. Samtidigt innebär denna tjänsteutövning att vara marknadsanpassad och attrahera många elever. Det blir som jag ser det en konfliktyta som hamnar i knät antingen hos den enskilda läraren eller rektor.

Går denna ekvation ihop med ett läraruppdrag?

 

 

Om lärarnas röst i debatten och inrättande av skolforskningsinstitut och betyg i årskurs 4

Bild

Skolan debatteras i svallet efter PISA-undersökningen. Senaste förslagen från Jan Björklund (FP) är inrättande av skolforskningsinstitut samt betyg från årskurs fyra.

I veckan har ett skolledarkonvent hållits för 1400 rektorer och chefer i Göteborg. Man har diskuterat skolan och skolutveckling. Första dagen inleddes av Jan Björklund. Pedagogiska forskare, som Scherp och Kroksmark har under lång tid haft stort inflytande på lärarutbildningarna, genom att förespråka metoder (även kallat flumskola).

På konventet föreläste bland andra  Thomas Kroksmark, en professor som blivit fälld för oredlighet gällande sin egen forskning!

Det inflytande på lärarundervisningen och i politiken dessa forskare har haft kan vara en delförklaring till de allt sämre resultat i PISA i framförallt matematik. De tidigare regeringar har.självklart också ett stort ansvar för ”flumskolan” och de sjunkande resultaten vi nu ser i PISA. Ett inrättande av ett skolforskningsinstitut behövs för att upprätta en åtminstone godkänd acceptabel nivå på skolforskningen i Sverige. Man kan notera att varken Scherp eller Kroksmark finns som medverkande i detta institut!

I en del kommuner infördes för 5-6 år sedan en fjärde matematik-timme för att möta de sjunkande matematiska kunskaperna samt spetsutbildningar. Men det räcker inte. Sig-Britt Francke (universitet i Umeå) menar generellt att  lärarstödet till de svaga eleverna måste öka. Ett sätt för att i tid upptäcka dessa elever är betyg i årskurs 4. En annan professor, Inger Enkvist (universitet i Lund), hon var för övrigt var och föreläste för Liberala lärare före jul, menar att de socioekonomiska miljöerna spelar mindre roll för resultaten, utan att det är elevens egen ansträngning som leder till goda resultat och således höga betyg.

Särskilt viktigt blir ett ökat lärarstöd i.o.m införandet av 1-1. Elever i behov av särskilt stöd och de elever med långsammare inlärningsprocess får svårare att hänga med i takten och tempot som arbetet med datorer innebär.  En del barns hjärnor har ännu inte hunnit mogna och utvecklas i takt med de allt snabbare processerna som datastyrt arbete innebär.

Vi kommer i framtida inlägg diskutera huruvida det är av betydelse och i så fall hur stor betydelsen blivit av de enorma satsningar på en-dator-till varje elev som kommunerna gjort.

Liberala lärare vill lyfta fokus för en skola för bildning och kunskap! Vi är lärarnas röst i debatten! Och vi kommer att höras – Håll i er!