Om Ewa Bergman

Ewa Bergman Liberalerna Danderyd ledamot Kommunfullmäktige v ordförande Produktionsutskottet ersättare Kommunstyrelsen Ledamot i styrelsen Liberalerna Danderyd Ordförande i styrelsen Liberala lärare

Resultaten talar sitt tydliga språk!

Resultaten talar sitt tydliga språk

Inger Enkvist skriver i SvD den 16 juli att den pedagogiska forskningen är en del av skolans problem. Det kan sammanfattas med att forskare hellre fördjupat sig i hur exempelvis diskussionen kring elevers skrivande ser ut än de faktiska effekterna av undervisningen. Länge har skoldebattörer som Johan Kant och Helena von Schantz efterlyst en bättre och mer likvärdig resultatuppföljning. Det är märkligt att inte resultaten och hur de utvecklas är en självklar utgångspunkt när det gäller tänkbara förbättringar i skolan. Forskning och åtgärder beträffande förbättringar bör utgå från vad elever de facto presterar och har lärt sig vid betygsättningen i slutet av kursen och inte som nu utgå från ideologiska och ekonomiska ståndpunkter, som ännu inte visar effekterna.

Det är märkligt att det inte finns ett större intresse hos politiker och hos media att lyssna på professionen och ta del av lärares skilda erfarenheter i den komplexa verklighet som lärare verkar inom. Skolan har kommit att bli en experimentverkstad där ständigt nya pedagogiska grepp på ett mirakulöst sätt är tänkta att lösa de problem som finns. Istället för att förlita sig på professionen och ha ett fokus på ämneskunskaper, metodik och ämnesdidaktisk skicklighet har fokus kommit att ligga på allmändidaktik, pedagogiska frälsningsläror och stora satsningar på IKT. Det sistnämnda utan en mer seriös diskussion hur datoranvändningen ska se ut, vilken kompetens som krävs av läraren och vad som krävs för att tekniken ska fungera på ett fullgott sett. Än mer allvarligt är den bristande förankringen i forskningen när det gäller tänkbara konsekvenser av datoranvändning i skolan, ibland från mycket tidig ålder. Finns det exempelvis ännu kunskap om hur alltför stor datoranvändning påverkar skrivande och ordförråd mm?

En annan viktig faktor är behovet av lärares fortbildning. Idag finns förslag på att förstelärare ska coacha andra lärare i kollegiet. Göran Linde, pedagogikprofessor emeritus, som kandiderar till Riksdagen för Liberalerna driver denna linje. Allt färre skolor har idag råd att skicka lärare på fortbildning i sina respektive ämnen, vilket är olyckligt eftersom undervisningen då riskerar att inte ligga i fas med den aktuella forskningen. Ofta tillåter heller inte lärares scheman att tid tas till konferenser under terminen. I synnerhet inte efter att Usken tagits bort.

Det är positivt med lektorstjänster, men vi ser en fara med att godtyckligt utse vissa lärare som bättre lämpade i sin undervisning och därmed bör coacha resten av kollegiet. Självklart är det positivt att lärare lär av varandra, så kallat kollegialt lärande, men detta bör inte formaliseras. Det finns ingen enhetlig frälsningslära när det gäller pedagogik. Som skicklig lärare handlar det om att göra svåra avvägningar, vara flexibel, kunna sina ämnen på ett sådant sätt att du också prioriterar rätt urval och kan förklara på ett sätt så eleverna förstår och får en helhetsbild som är meningsfull. Ämneskicklighet leder också till ett engagemang som smittar av sig på eleverna. Framför allt handlar läraryrket om ledarskap och om relationer. Bra ledarskap kan som bekant se ut på olika sätt och fungera utmärkt ändå.

Liberala lärare

Ordf Ewa Bergman Stockholm

V ordf Gertie Hammarberg-Tersmeden Stockholm

2:e v ordf Håkan Friberg               Lund

Annonser

Liberala lärare Hej alla lärare och andra skolintresserade! Jag har med glädje och tacksamhet tackat ja till förtroendet att bli ny ordförande för Liberala lärare efter Gertie Hammarberg – Tersmeden som nu blir vice ordförande i Liberala lärare. (se Årsstämmeprotokoll) Nätverket Liberala lärare bildades för 2011 för att sätta större fokus på skolan och läraruppdraget. Vi i LL vill bidra till större kunnande och insyn i skolans uppgifter och utmaningar och lyfter såväl lärarnas syn som politikers. Skolan är en av de viktigaste frågor vi har och hur vi gör en bra skola bättre. Många lärare har en tuff arbetsmiljö i utsatta områden där stödet inte alltid räcker till för de utmaningar som finns. På årsstämman lyftes frågor som arbetsro i skolan, likvärdig undervisning och bedömning, arbetsmiljö för såväl personal som elever, karriärtjänster, lärarlegitimationer och ledarskap i skolan. Nu har (nya styrelsen se ledamöter på hemsidan) fått i uppdrag att utreda närmare hur vi ska gå vidare med dessa frågor inför valet 2018. Följ oss gärna på vår Facebook-sida Liberala lärare och på vår blogg ) https://liberalalarare.wordpress.com). Du kan även vara en stödja oss som medlem 100:-/år (swish fungerar utmärkt eller bankgiro). Ewa Bergman Ordförande Liberala Lärare

OECD rapporten maj 2015

J52ec2d23c96ab

Jan Björklund beställde OECD rapporten, en stor granskning av svensk skola som utbildningsminister. Detta gjordes efter senaste PISA rapporten.

Vissa punkter har läckt ut redan. En punkt är att svensk skola har otydlig styrning och att det måste vara tydligt vem som har det övergripande ansvaret för resultaten.

Förbättringar och ökade möjligheter för lärare att göra karriär. De bästa lärarna bör lockas till skolor med störst utmaningar.Rektorn ska vara pedagogisk ledare – inte administratör. Det satsas mycket pengar på skolan men dessa används fel. Höj lärarlöner och skapa fler lektioner hellre än små klasser.

Höj  förväntningarna på eleverna  Ökade befogenheter krävs för bättre ordning i klassrummet och även föräldrarnas engagemang lär också lyftas fram.

Reformerna som Jan Björklund sjösatte måste fortsätta

GÖR SKOLAN STATLIG NU!

Statligt huvudmannaskap för skolan NU

Göran Persson tog 1991 kommunaliseringen av skolan i egna händer och körde över sina partikamrater. Med en knapp majoritet  (vänstern), drev han igenom kommunaliseringen. Person vältrade över ansvaret för skolpolitiken på kommunerna och regeringen sköt därmed ifrån sig ansvaret för skolan. Göran Person bestämde och drev igenom kommunaliseringen av lärarkåren och det utbröt stora proteströrelser. Enligt en SCB-undersökning var  då 75% av befolkningen motståndare till denna reform. Idag finns det enligt svenska opinionsundersökningar en majoritet  för ett nytt statligt huvudmannaskap för skolan.

Vi ser nu konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan. Allt fler larmrapporter har genom åren kommit om tillståndet i skolan. I december kommer den nya PISA undersökningen, vilken troligen inte heller denna gång kommer att visa på tillfredsställande resultat för  svensk skola.

Jan Björklund har drivit igenom flera berömvärda reformer för att förbättra skolan. Trots det återstår mycket att göra. Varje enskilt problem som vi  försöker analysera och belysa  gällande skolan utmynnar  i samma slutsats:

Staten måste återta ansvaret för skolan!

Först då kan vi få en likvärdig skola där alla elever har samma kunskapsmål att arbeta efter, och en likvärdig resultatuppföljning.

En annan negativ spelare i nedmonteringen av skolan är SKL som har motarbetat lärarkåren och inte tycks ha förstått vikten av att ha skickliga lärare och att upprätthålla lärarnas status och löner i nivå med andra akademikeryrken. Man har försökt likställa lärare med andra kommunala yrkesgrupper.  Detta har nu fått till följd att det råder brist på lärare i vissa ämnen, främst ma/no-ämnen samt språk. En stor andel duktiga lärare går dessutom i pension de nästkommande åren samtidigt som nyexaminerade lärare har en bristfällig utbildning i vissa delar. Främst gäller detta läsinlärning. Det syns inte minst i elevernas läsförmåga som blir allt sämre. Eleverna förstår inte lärarna och kan inte kommunicera med dem och lärarna förstår inte elevernas sätt att uttrycka sig skriftligt på högre utbildningar, skriver Ann Heberlein, Lunds universitet på SvD debatt tidigare i höstas.

Numera vittnar lärare också att elever i årskurs  5  inte  kan läsa. Något sådant förekom inte förr när skolan var en statlig angelägenhet – nu sker det även i skolor i socioekonomiskt stabila områden. Inte heller har eleverna en adekvat läskunnighet när de börjar högstadiet. I vissa skolor har  drygt 25%  av 13–åringarna en läshastighet som ligger under normalvärdet. Läskunnighet är en självklarhet för att kunna följa och ta till sig undervisningen  i samtliga ämnen, inte minst i studier på högre nivå.  Nationella prov som genomförs i årskurs 9 och på gymnasiet bör vara ett nationellt kvalitetsinstrument, likt de standardiserade prov som tidigare användes av skolan innan den kommunaliserades.För att säkerställa en rättvis bedömning av eleverna bör proven vara gemensamma för hela landet och rättningen bör göras centralt. Med standardiserade prov kan elever som är i behov av extra stöd tidigare uppmärksammas.  Inte minst av denna orsak krävs en skola som är regelstyrd och inte budgetstyrd.

Hur vi än vrider och vänder på problemet i svensk skola så hamnar vi åter i denna slutsats: Skolan måste bli en statlig angelägenhet – staten måste bli huvudman!

NPM i skolan

NPM – fungerar det i skolan?

NPM – New Public Management har blivit ett ledord i svenska kommuner och landsting. Även Försäkringskassan styrs enligt denna modell. Socialdemokraterna var de som väckte tanken med NPM och moderaterna hakade på strax efter. Modellen introducerades först i thatchers England och Reagans USA- Den byggde på människans fria val – en god tanke – allas rätt att vara individualister stärktes och i.o.m detta individens rätt till egna val. Men med frihet växer ansvar. Alltmer marknadsinriktade insatser ska göras av dem som tidigare endast var ämbetsmän. MAn ska vara marknadstillvänd och rekrytera via konkurrens allt för att spetsa kvalitetstänkandet.

Men någonstans har det gått fel i skolans värld. Vi har den mest marknadsanpassade skolan tillsammans med ett sydamerikanskt land, Chile. Inget europeiskt land har en så fritt marknadstillvänd skola. 

Så hur marknadstillvänd kan en lärare vara? Vi har Skolverket och läroplaner att rätta oss efter. Vi har  skolförvaltningar på kommunerna samt rektorer att anpassa oss efter. Dessutom ska vi vara konkurrenskraftiga och uppvisa goda resultat som skola.

Påtryckningar från föräldrar kan vara starka både på rektorer och lärare.  Och man kan fråga sig är betygsinflationen ett resultat av detta? Lärare har en tjänsteutövning – att sätta betyg. Samtidigt innebär denna tjänsteutövning att vara marknadsanpassad och attrahera många elever. Det blir som jag ser det en konfliktyta som hamnar i knät antingen hos den enskilda läraren eller rektor.

Går denna ekvation ihop med ett läraruppdrag?

 

 

Om lärarnas röst i debatten och inrättande av skolforskningsinstitut och betyg i årskurs 4

Bild

Skolan debatteras i svallet efter PISA-undersökningen. Senaste förslagen från Jan Björklund (FP) är inrättande av skolforskningsinstitut samt betyg från årskurs fyra.

I veckan har ett skolledarkonvent hållits för 1400 rektorer och chefer i Göteborg. Man har diskuterat skolan och skolutveckling. Första dagen inleddes av Jan Björklund. Pedagogiska forskare, som Scherp och Kroksmark har under lång tid haft stort inflytande på lärarutbildningarna, genom att förespråka metoder (även kallat flumskola).

På konventet föreläste bland andra  Thomas Kroksmark, en professor som blivit fälld för oredlighet gällande sin egen forskning!

Det inflytande på lärarundervisningen och i politiken dessa forskare har haft kan vara en delförklaring till de allt sämre resultat i PISA i framförallt matematik. De tidigare regeringar har.självklart också ett stort ansvar för ”flumskolan” och de sjunkande resultaten vi nu ser i PISA. Ett inrättande av ett skolforskningsinstitut behövs för att upprätta en åtminstone godkänd acceptabel nivå på skolforskningen i Sverige. Man kan notera att varken Scherp eller Kroksmark finns som medverkande i detta institut!

I en del kommuner infördes för 5-6 år sedan en fjärde matematik-timme för att möta de sjunkande matematiska kunskaperna samt spetsutbildningar. Men det räcker inte. Sig-Britt Francke (universitet i Umeå) menar generellt att  lärarstödet till de svaga eleverna måste öka. Ett sätt för att i tid upptäcka dessa elever är betyg i årskurs 4. En annan professor, Inger Enkvist (universitet i Lund), hon var för övrigt var och föreläste för Liberala lärare före jul, menar att de socioekonomiska miljöerna spelar mindre roll för resultaten, utan att det är elevens egen ansträngning som leder till goda resultat och således höga betyg.

Särskilt viktigt blir ett ökat lärarstöd i.o.m införandet av 1-1. Elever i behov av särskilt stöd och de elever med långsammare inlärningsprocess får svårare att hänga med i takten och tempot som arbetet med datorer innebär.  En del barns hjärnor har ännu inte hunnit mogna och utvecklas i takt med de allt snabbare processerna som datastyrt arbete innebär.

Vi kommer i framtida inlägg diskutera huruvida det är av betydelse och i så fall hur stor betydelsen blivit av de enorma satsningar på en-dator-till varje elev som kommunerna gjort.

Liberala lärare vill lyfta fokus för en skola för bildning och kunskap! Vi är lärarnas röst i debatten! Och vi kommer att höras – Håll i er!