Liberala lärare om mobilfritt i klassrummet

Liberala lärare om ett mobilfritt klassrum

 

Liberalernas förslag om ett mobilfritt klassrum ventileras flitigt i media sedan förslaget presenterades under måndagen.

Liberala lärare ställer sig positivt till förslaget som helhet. Vi ser samma resultat som brittiska forskare konstaterat:

  • Testresultaten förbättrades med 6,41 procent i skolor som infört mobilförbud.
  • Lågpresterande elever förbättrade sina resultat med 14,23 procent.
  • Högpresterande elever påverkades i stort sett inte alls.
  • Mobiler kan som distraktion påverka produktiviteten i klassrummen negativt.
  • Resultaten utesluter däremot inte att mobiler kan vara ett användbart verktyg för inlärning om använda på rätt sätt.pexels-photo-267447.jpeg

Om avsteg från bestämmelsen görs av rektor får läraren tillåta mobiler på lektionstid med grundprincipen att läraren kan delta aktivt i det som eleverna gör med mobilerna. Programvara som ger läraren en sådan roll finns i datornätverk men inte i vanlig kommunikation med mobiler. I avvaktan på att sådan programvara kommer är det bäst med mobilförbud.

 

Styrelsen genom

Ewa Bergman

ordf

Annonser

Inför lärplikt istället för närvaroplikt!

Svensk skola kräver skolnärvaro för eleverna iom skolplikten i grundskola.

Det förpliktar endast att elever är i skolan för att få närvaro men de behöver inte vara delaktiga i undervisningen och insupa kunskaper. Den gamla folkskolan krävde närvaro under en tid då Sverige var ett helt annat samhälle och föräldrar gärna ville ha arbetshjälp på gården. Idag är vi ett modernt kommunikation och informationssamhälle som kräver närvarande elever under lektionstid för att ta del av undervisningen.

Inte bara långa ledigheter som föräldrar söker för längre semestrar utan även skoltrötta elever som hellre hänger i korridorer istället för att delta i undervisningen är numera vanlig syn.

Sverige borde ta efter Finland och införa lärplikt istället för närvaroplikt. Lätt att säkerställa genom täta prov som ska vara godkända för vidare studier. Självklart ska man ha rättighet att göra proven fler gånger än  vid ett första provtillfälle.

Tror svenska elever skulle vinna mycket på det!52ec2d23c96ab

Protokoll från senaste styrelsemötet den 17 december 2017

Protokoll

Styrelsemöte Liberala Lärare

Ort och datum

Danderyd 2017-12-17

Närvarande

Ewa Bergman, Gertie Hammarberg Tersmeden, Anton Sjöstedt, Clas Örjan spång samt Chyrister Nylander och Håkan Friberg över telefon.

Sekreterare för mötet

Gertie Hammarberg Tersmeden valdes till sekreterare för mötet.

 

Justerare

Håkan Friberg

Adjungering av nu medlem i styrelsen

Styrelsen adjungerar Anton Sjöstedt till ny medlem i styrelsen för Liberala Lärare.

 

Christer Nylander rapporterar om Liberalernas aktuella skolpolitik

Som inbjuden gäst till mötet berättade Christer Nylander utifrån Liberalernas landsmöte om Liberalernas ställning i aktuella skolfrågor och tankar kring utmaningar som skolan står inför:

 

  • Det är viktigt att nyanlända elever får en bra start och då behövs fler legitimerade lärare. Här behöver Liberalerna arbeta vidare för högre lärarlöner, bättre lärarutbildning med fokus på ämneskompetens, bättre möjlighet till fortbildning och fler karriärsvägar för lärare. Liberalerna är tydliga med att det bör vara ett fokus på själva kunskapsuppdraget.

 

  • Andra frågor som diskuterats är hur kunskapsuppdraget kan bli tydligare. Bör ämnesplanerna vara mer detaljerade? Det är också viktigt att styrdokumenten inte blir för styrande.

 

  • Liberalerna arbetar för ett statligt huvudmannaskap.

 

  • Viktigt att utgå från aktuell forskning när det gäller exempelvis hjärnforskning och kognitiv forskning.

 

  • Extrastöd bör sättas in så tidigt som möjligt och en fråga som diskuterats är möjligheten till mer åldersblandade klasser, som även möjliggör nivågruppering.

 

 

 

 

 

Frågor till Nylander som uppkom och diskuterades vid styrelsemötet:

 

Åldersintegrering och nivågruppering:

Mötet ställde sig positiva till en större flexibilitet när det gäller åldersintegrerade klasser, vilket avdramatiserar frågan om att exempelvis gå om en årskurs. Ytterligare en lösning kunde vara att ta in elever två gånger per läsår. Det skulle också lösa problemet med risk för stigmatisering när det gäller nivågruppering.

 

Frågan om särbegåvade elever diskuterades. Hur antar vi den utmaningen? Kanske kunde högre betygsnivåer vara en lösning. Idag bygger kriteriet för det högsta betyget på mängden nyanser. Kunde lösningen vara att dessa elever lär sig fler språk?

 

Hur lockar vi fler skickliga lärare att välja och stanna inom läraryrket?

Frågan om hur fler bra lärare kan rekryteras problematiserades. De skickligaste lärarna slutar inte sällan att arbeta på gymnasiet för att undervisa metodik på lärarutbildningen. Ett sätt att attrahera ämnesskickliga lärare skulle kunna vara att lägga den pedagogiska utbildningen sist i lärarutbildningen.

 

Även frågan om skillnaden mellan pedagogik och ämnesdidaktik tydliggjordes. Idag prioriteras allmändidaktik och pedagogik framför ämnesdidaktik på lärarhögskolan.

 

Arbetsro i skolan

Mötet tog upp frågan om ordningsbetyg. Även utan ordningsbetyg är det av stor vikt att lärare får större befogenheter. Som skrivelserna i skollagen ser ut så läggs tyngdpunkten på den enskilda elevens rättigheter istället för gruppens. Det innebär i praktiken att åtgärder som inte direkt gynnar den elev som ”drabbas” inte är tillåtna trots att dessa åtgärder skulle förbättra arbetsron i klassrummet.

 

Nylander föreslog att Liberala Lärare skulle formulera sin ståndpunkt kring inkluderingsfrågan och ordningsproblemen i skolan inför ett kommande reformförslag från Liberalerna.

 

Lärarassistenter

När det gäller frågan om eventuella lärarassistenter kom frågan upp om dessa är tänkta att vara elevernas eller lärarnas resurser. Nylander underströk att tanken är att lärare ska få mer tid över till det som rör undervisningen.

 

Tanken är god, men då är det även viktigt att själva ansvaret när det gäller t.ex närvarokontroll också lyfts från lärares axlar.

 

Skolinspektionen

Skolinspektionen diskuterades. Idag fokuserar inte sällan inspektionen på fel saker. Varför ligger inte ett större fokus på att granska kvaliteten i det som rör själva undervisningen? En fråga till Nylander var Liberalernas syn på rimligheten i alla de anmälningar som kommer in till Skolinspektionen. Här finns ett problem då många anmälningar saknar grund samtidigt som det är av stor vikt att elever ska ha möjligheten att anmäla när oegentligheter sker. Ytterligare ett problem är att det är få lärare och rektorer som arbetar på Skolinspektionen, något som Nylander höll med om.

 

Tystnadskulturen

Tystnadskulturen i skolan diskuterades. Det finns en fara i ett demokratiskt samhälle när lärarkåren tystnar. Som det är idag premieras oftast anpasslighet framför ämneskompetens. Det förekommer även att skolledare hindrar enskilda lärare att sätta rättssäkra betyg utifrån kunskapskraven. En intressant fråga är i vilken mån skolans värdegrund bidragit till tystnadskulturen.

 

Nylander delade uppfattningen att det finns problem med systemet med skolpeng såsom det är utformat idag. Detta är en fråga att diskutera vidare.

 

Mötet underströk att det är viktigt att skilja mellan frågan om friskolor i sig och systemet med elevpeng. Ett problem är när skolor får elevpeng för elever oavsett vad de presterar. Ett annat problem med systemet är att kunden, i det här fallet huvudmannen, även är den som ska erbjuda produkten i form av utbildning till elever som även de är kunder.

 

Den digitala kvaliteten i skolan

En annan utmaning är den digitala kvaliteten i skolan. Det handlar om digitala läromedel, centralt rättade digitala prov och diskrepansen mellan hård- och mjukvara.

 

2022 kommer delar av nationella prov rättas externt och digitalt. Var ska pengarna tas ifrån? Hur håller vi en god kvalitet?

 

Nationella särintressen i svensk skola

En fråga som uppkom var de intressen i skolan som tydligt ligger på ett nationellt plan såsom vissa ämnen som kinesiska. Här behövs ett nationellt ansvar när det gäller tjänster och läromedel.

 

Värdegrundsarbete

Värdegrundsarbetet diskuterades. Samtidigt som det är viktigare än någonsin, inte minst med tanke på t.ex #Metoo så bör frågan problematiseras.

 

Nylander frågade vad värdegrundsarbete innebär i praktiken. Ofta fungerar det på de skolor där någon eldsjäl eller engagerad rektor lyfter dessa frågor medan skolor där engagemanget saknas riskerar att brista i värdegrundsarbetet.

 

Mötet konstaterade att frågan om exempelvis trygghet är problematiskt. Det är tänkvärt att även om 92 procent tillfrågade känner sig trygga så kan de 8 procenten som inte är trygga vara just de som utsätts för trakasserier och mobbning.

 

 

Christer Nylander lämnade efter denna diskussion mötet, som fortsatte enligt dagordning.

 

Arbetsmiljö

Frågan bordlades till nästa möte.

 

Lärarlegitimationer och karriärstjänster

Mötet beslutade att vi vill ha kvar lärarlegitimationerna, men att bedömningskriterierna ändras och att krav ställs på motsvarande AT-tjänst samt en objektiv ämnesbehörighet.

 

Ordningsbetyg

Mötet beslutade att vi ställer oss negativa till ordningsbetyg såsom förslaget är utformat idag.

 

Betyg från årskurs fyra

Mötet problematiserade frågan. Det är viktigare att tala om mål. Det måste vara okej att misslyckas och att gå om en klass och att det snarare innebär en möjlighet. Ett problem är också att alla ska klara målen för godkänt betyg i samtliga ämnen. Hur gör vi med elever som inte klarar av grundskolan? Sammanfattningsvis är det viktigt hur kraven på betyg i årskurs fyra formuleras.

 

Treterminssystem

Mötet beslutade att vi är emot ett treterminssystem.

 

Elevassistenter

Det är viktigt att definiera vilket ansvar och vilka arbetsuppgifter en elevassistent ska ha. Styrelsen fick i uppdrag att göra en lista med punkter hur dessa uppgifter och ansvarsområden skulle kunna se ut. Det kan exempelvis gälla föräldrakontakt eller närvarorapportering.

 

Digitala läromedel

Clas rapporterar om ett seminarium han närvarat vid när det gäller digitala läromedel. Han är också invald att delta i en grupp som arbetar med frågan. Clas fick i uppdrag att skriva några rader om detta arbete.

 

Kinesiska i svensk skola

Håkan har deltagit i en konferens om undervisning i kinesiska och kinesiskans ställning i de nordiska länderna och utvecklingen ser dyster ut.

 

Nästkommande styrelsemöten

Söndagen den 11 mars kl.19.00 och söndagen den 6 maj kl.19.00.

 

Mötet avslutades

Ewa avslutade mötet och påminde om att gå in på styrelseforum.

 

 

Sekreterare:

Gertie Hammarberg Tersmeden

Justerat av:

Håkan Friberg

Protokoll

Styrelsemöte Liberala Lärare

 

Ort och datum

Danderyd 2017-12-17

Närvarande

Ewa Bergman, Gertie Hammarberg Tersmeden, Anton Sjöstedt, Clas Örjan spång samt Chyrister Nylander och Håkan Friberg över telefon.

Sekreterare för mötet

Gertie Hammarberg Tersmeden valdes till sekreterare för mötet.

 

Justerare

Håkan Friberg

Adjungering av nu medlem i styrelsen

Styrelsen adjungerar Anton Sjöstedt till ny medlem i styrelsen för Liberala Lärare.

 

Christer Nylander rapporterar om Liberalernas aktuella skolpolitik

Som inbjuden gäst till mötet berättade Christer Nylander utifrån Liberalernas landsmöte om Liberalernas ställning i aktuella skolfrågor och tankar kring utmaningar som skolan står inför:

 

  • Det är viktigt att nyanlända elever får en bra start och då behövs fler legitimerade lärare. Här behöver Liberalerna arbeta vidare för högre lärarlöner, bättre lärarutbildning med fokus på ämneskompetens, bättre möjlighet till fortbildning och fler karriärsvägar för lärare. Liberalerna är tydliga med att det bör vara ett fokus på själva kunskapsuppdraget.

 

  • Andra frågor som diskuterats är hur kunskapsuppdraget kan bli tydligare. Bör ämnesplanerna vara mer detaljerade? Det är också viktigt att styrdokumenten inte blir för styrande.

 

  • Liberalerna arbetar för ett statligt huvudmannaskap.

 

  • Viktigt att utgå från aktuell forskning när det gäller exempelvis hjärnforskning och kognitiv forskning.

 

  • Extrastöd bör sättas in så tidigt som möjligt och en fråga som diskuterats är möjligheten till mer åldersblandade klasser, som även möjliggör nivågruppering.

 

 

 

 

 

Frågor till Nylander som uppkom och diskuterades vid styrelsemötet:

 

Åldersintegrering och nivågruppering:

Mötet ställde sig positiva till en större flexibilitet när det gäller åldersintegrerade klasser, vilket avdramatiserar frågan om att exempelvis gå om en årskurs. Ytterligare en lösning kunde vara att ta in elever två gånger per läsår. Det skulle också lösa problemet med risk för stigmatisering när det gäller nivågruppering.

 

Frågan om särbegåvade elever diskuterades. Hur antar vi den utmaningen? Kanske kunde högre betygsnivåer vara en lösning. Idag bygger kriteriet för det högsta betyget på mängden nyanser. Kunde lösningen vara att dessa elever lär sig fler språk?

 

Hur lockar vi fler skickliga lärare att välja och stanna inom läraryrket?

Frågan om hur fler bra lärare kan rekryteras problematiserades. De skickligaste lärarna slutar inte sällan att arbeta på gymnasiet för att undervisa metodik på lärarutbildningen. Ett sätt att attrahera ämnesskickliga lärare skulle kunna vara att lägga den pedagogiska utbildningen sist i lärarutbildningen.

 

Även frågan om skillnaden mellan pedagogik och ämnesdidaktik tydliggjordes. Idag prioriteras allmändidaktik och pedagogik framför ämnesdidaktik på lärarhögskolan.

 

Arbetsro i skolan

Mötet tog upp frågan om ordningsbetyg. Även utan ordningsbetyg är det av stor vikt att lärare får större befogenheter. Som skrivelserna i skollagen ser ut så läggs tyngdpunkten på den enskilda elevens rättigheter istället för gruppens. Det innebär i praktiken att åtgärder som inte direkt gynnar den elev som ”drabbas” inte är tillåtna trots att dessa åtgärder skulle förbättra arbetsron i klassrummet.

 

Nylander föreslog att Liberala Lärare skulle formulera sin ståndpunkt kring inkluderingsfrågan och ordningsproblemen i skolan inför ett kommande reformförslag från Liberalerna.

 

Lärarassistenter

När det gäller frågan om eventuella lärarassistenter kom frågan upp om dessa är tänkta att vara elevernas eller lärarnas resurser. Nylander underströk att tanken är att lärare ska få mer tid över till det som rör undervisningen.

 

Tanken är god, men då är det även viktigt att själva ansvaret när det gäller t.ex närvarokontroll också lyfts från lärares axlar.

 

Skolinspektionen

Skolinspektionen diskuterades. Idag fokuserar inte sällan inspektionen på fel saker. Varför ligger inte ett större fokus på att granska kvaliteten i det som rör själva undervisningen? En fråga till Nylander var Liberalernas syn på rimligheten i alla de anmälningar som kommer in till Skolinspektionen. Här finns ett problem då många anmälningar saknar grund samtidigt som det är av stor vikt att elever ska ha möjligheten att anmäla när oegentligheter sker. Ytterligare ett problem är att det är få lärare och rektorer som arbetar på Skolinspektionen, något som Nylander höll med om.

 

Tystnadskulturen

Tystnadskulturen i skolan diskuterades. Det finns en fara i ett demokratiskt samhälle när lärarkåren tystnar. Som det är idag premieras oftast anpasslighet framför ämneskompetens. Det förekommer även att skolledare hindrar enskilda lärare att sätta rättssäkra betyg utifrån kunskapskraven. En intressant fråga är i vilken mån skolans värdegrund bidragit till tystnadskulturen.

 

Nylander delade uppfattningen att det finns problem med systemet med skolpeng såsom det är utformat idag. Detta är en fråga att diskutera vidare.

 

Mötet underströk att det är viktigt att skilja mellan frågan om friskolor i sig och systemet med elevpeng. Ett problem är när skolor får elevpeng för elever oavsett vad de presterar. Ett annat problem med systemet är att kunden, i det här fallet huvudmannen, även är den som ska erbjuda produkten i form av utbildning till elever som även de är kunder.

 

Den digitala kvaliteten i skolan

En annan utmaning är den digitala kvaliteten i skolan. Det handlar om digitala läromedel, centralt rättade digitala prov och diskrepansen mellan hård- och mjukvara.

 

2022 kommer delar av nationella prov rättas externt och digitalt. Var ska pengarna tas ifrån? Hur håller vi en god kvalitet?

 

Nationella särintressen i svensk skola

En fråga som uppkom var de intressen i skolan som tydligt ligger på ett nationellt plan såsom vissa ämnen som kinesiska. Här behövs ett nationellt ansvar när det gäller tjänster och läromedel.

 

Värdegrundsarbete

Värdegrundsarbetet diskuterades. Samtidigt som det är viktigare än någonsin, inte minst med tanke på t.ex #Metoo så bör frågan problematiseras.

 

Nylander frågade vad värdegrundsarbete innebär i praktiken. Ofta fungerar det på de skolor där någon eldsjäl eller engagerad rektor lyfter dessa frågor medan skolor där engagemanget saknas riskerar att brista i värdegrundsarbetet.

 

Mötet konstaterade att frågan om exempelvis trygghet är problematiskt. Det är tänkvärt att även om 92 procent tillfrågade känner sig trygga så kan de 8 procenten som inte är trygga vara just de som utsätts för trakasserier och mobbning.

 

 

Christer Nylander lämnade efter denna diskussion mötet, som fortsatte enligt dagordning.

 

Arbetsmiljö

Frågan bordlades till nästa möte.

 

Lärarlegitimationer och karriärstjänster

Mötet beslutade att vi vill ha kvar lärarlegitimationerna, men att bedömningskriterierna ändras och att krav ställs på motsvarande AT-tjänst samt en objektiv ämnesbehörighet.

 

Ordningsbetyg

Mötet beslutade att vi ställer oss negativa till ordningsbetyg såsom förslaget är utformat idag.

 

Betyg från årskurs fyra

Mötet problematiserade frågan. Det är viktigare att tala om mål. Det måste vara okej att misslyckas och att gå om en klass och att det snarare innebär en möjlighet. Ett problem är också att alla ska klara målen för godkänt betyg i samtliga ämnen. Hur gör vi med elever som inte klarar av grundskolan? Sammanfattningsvis är det viktigt hur kraven på betyg i årskurs fyra formuleras.

 

Treterminssystem

Mötet beslutade att vi är emot ett treterminssystem.

 

Elevassistenter

Det är viktigt att definiera vilket ansvar och vilka arbetsuppgifter en elevassistent ska ha. Styrelsen fick i uppdrag att göra en lista med punkter hur dessa uppgifter och ansvarsområden skulle kunna se ut. Det kan exempelvis gälla föräldrakontakt eller närvarorapportering.

 

Digitala läromedel

Clas rapporterar om ett seminarium han närvarat vid när det gäller digitala läromedel. Han är också invald att delta i en grupp som arbetar med frågan. Clas fick i uppdrag att skriva några rader om detta arbete.

 

Kinesiska i svensk skola

Håkan har deltagit i en konferens om undervisning i kinesiska och kinesiskans ställning i de nordiska länderna och utvecklingen ser dyster ut.

 

Nästkommande styrelsemöten

Söndagen den 11 mars kl.19.00 och söndagen den 6 maj kl.19.00.

 

Mötet avslutades

Ewa avslutade mötet och påminde om att gå in på styrelseforum.

 

 

Sekreterare:

Gertie Hammarberg Tersmeden

Justerat av:

Håkan Friberg

Julbrev från ordförande

Julbrev från ordförande

En termin närmar sig sitt slut och många lärare har haft bråda tider med betygssättning och bedömning.

Liberala lärare har haft tre styrelsemöten under hösten.

Årets sista styrelsemöte skedde den 17 december och gäst var Liberalernas skolpolitiske talesman Christer Nylander. Tack Christer för din medverkan!

På styrelsemötet togs beslut om Liberala lärares inställning till lärarlegitimationer – en inte helt lyckat sjösättning – trots goda intentioner. En legitimation ska visa på uppfyllda kriterier och garantera vissa kunskaper. Vi anser t ex att lärare ska ha mer ämneskunskaper och ett större urval didaktiska metoder än pedagogiska meriter.

Vidare måste kriterierna för förstelärares uppdrag tydliggöras så att uppdraget inte endast blir rektors personliga avgörande om lämplighet.

Vi vill öppna upp för enklare sätt att gå om en årskurs och ta bort stigmatiseringen kring detta. Nu är avhoppen från vissa gymnasieprogram mer än 25 %. Det tyder på en diskrepans på förväntade kunskaper och faktiska.

Oroande utveckling är att elever med utomordentligt goda kunskaper växer i andra länder upp emot 35 %, medan de i Sverige ligger på mellan 0-1%. Det är bekymmersamt att högpresterande elever i Sverige inte får utbildning på högsta nivå. (Ett exempel är att KTH endast har en professor i matematik på avancerad nivå.)

Vi har haft två artiklar i tidningen NU, en tredje är under publicering i skrivande stund.

Den första handlade om vikten av goda resultat och den andra om lärares arbetsmiljö.

En annan fråga vi diskuterat är den sk nya tjänsten lärarassistenter som vi i Liberala lärare önskar kalla elevmentorer. Tanken är att dessa ska avlasta lärares administration såsom frånvarorapportering, utvecklingssamtal etc. De måste ha ett tydligt och avgränsat ansvarsområde.

Vi har även diskuterat Metoo och tystnadskulturer inom skolan och vi kommer med all säkerhet att återvända till den frågan nästa år.

Inkludering – är det bra eller dåligt? Hur påverkar den lärares och elevers arbetsmiljö är en annan fråga som vi diskuterat. Här har även frågan om nivå-gruppering diskuterats.

Kom gärna med egna synpunkter och åsikter på vår öppna Facebook-sida där Liberala lärare finns.

Nu önskar vi alla lärare en riktigt skön julledighet och tackar för i år!

Vill du bli medlem gå in på vår FB-sida så hittar du Swish-kontonummer, 50 kr är årsavgiften.

God jul och Gott nytt år!        

Ordf

Ewa Bergman

Lärare ska inte utsättas för påtryckningar – vi stödjer inte regeringens förslag om ensamkommande som fått avslag på asylansökan ska få läsa på gymnasiet.

Liberala lärare anser inte att regeringens förslag att ensamkommande som har fått avslag på sina asylansökningar ska få läsa på gymnasiet.  Regeringens förslag innebär att närmare 8 000 personer som har fått avslag på sina asylansökningar ska få uppehållstillstånd för att läsa gymnasiala studier. Från Liberala lärares sida menar vi att regeringens förslag innebär att lärare och rektorer i praktiken ska bestämma om personer får stanna i Sverige eller inte. De som får uppehållstillstånd för gymnasiestudier ska ansöka på nytt om ett nytt uppehållstillstånd för att söka jobb efter studierna. Och om man inte klarat dessa ska det bli nej på den ansökan. Regeringen har förenklat och tagit bort kunskapskraven för just den här gruppen – men lärare och rektor måste ändå avgöra om en elev har deltagit i undervisningen.  Detta blir en orimligt stor börda för lärare och kan leda till samvetsstress vi inte ska ha. Lärare ska inte ha på sitt  samvete vilka som ska få stanna eller inte. Det är Migrationsverket och domstolar som ska avgöra och ta beslut om vem som får bifall eller avslag på sin asylansökan och inte lärare.

Styrelsen för liberal lärare 2017-12-17

Ewa Bergman

ordf

Lärarna pressas ända in i kaklet!

Artikel publicerad i Tidningen NU vecka 43 2017

Lärarna pressas ända in i kaklet

De senaste veckorna har flera skrämmande rapporter om lärarnas arbetsmiljö blivit nyhetsstoff i flera medier. För den som arbetar i skolan är det dock inga nyheter. Arbetsmiljön och synen på lärare har de senaste åren bidragit till galopperande sjukskrivningar och flykt från läraryrket.

I DN den 9/10 redovisades Arbetsmiljöverkets senaste siffror om hot och våld mot lärare. Där redovisas om flera fall av misshandel av lärare, allt från avslitet hår till sparkar i en gravidmage, vilket ledde till missfall.
I Göteborg sköts en lärare förra året ner utanför den skola han arbetade i. Kvinnliga lärare och elever blir misshandlade och trakasserade, nu senast i en skola i en stor stad i södra Sverige.

Alltför ofta hanteras detta på fel sätt av rektorer och huvudmän. I flera fall har resultatet blivit att de mobbade tvingats byta skola – inte förövarna. Lärare mår dåligt av detta och tvingas till sjukskrivning, eller säger upp sig. Det sänder förstås en signal till lärarna att skolledning och kommunalt ansvariga inte tar deras svårigheter och utsatthet på allvar.

För några år sedan satte en äldre kvinnlig lärare stopp för ett bråk. Hon polisanmäldes och dömdes i domstol för misshandel. Hon hade tagit tag i en elev som hon upplevde var upphov till bråket. Efter domen avskedades hon.

Ofta klagas i media över att lärare inte ingriper vid bråk och lärare fördöms om de inte ingripit i hot/mobbing/våldssituationer men riskerar att varnas eller i värsta fall att dömas OM de ingriper! Det blir ju en helt omöjlig arbetssituation!

Att som lärare dagligen gå till sitt arbete och inte veta vad som kommer att hända och långt ifrån vara säker på att få stöd av sin chef och skolans huvudmän, är självklart en situation som blir ohållbar i längden. Hur många står ut med okvädingsord, könsord och ständigt ifrågasättande när man utför sitt arbete? Det talas sällan om i utbildningen att man som lärare måste uppfostra, vara polis, ta mot kränkningar, dokumentera allt och alla, ta emot föräldrars ifrågasättande av sin undervisning bl.a. Att undervisa kommer i andra hand.

Utöver hot och våld som lärare utsätts för, pressas de ända in i kaklet av huvudmän, skolledningar, krävande föräldrar, socialtjänst, Skolverket och Skolinspektionen (i lärarmun även kallad Skolinkvisitionen).

En lärare har lagstadgad 45 timmars veckoarbetstid, varav 10 timmar är förtroendetid (tid som lärarna själva förfogar över). Utöver denna tid kräver många skolor att lärarna i sin undervisning ska prestera mer och undervisningstiden har ökat upp till 30% efter att USK-en (undervisningsskyldighet) togs bort vid millenieskiftet. Det är nu inte lektioner på 40 minuter, utan ofta på 50-60 minuter med 5 minuters paus mellan lektionerna. Många lärare arbetar också långt utöver dessa 45 timmar med planering och rättning på sin fritid.
För den lärare som har familj blir detta ohållbart i längden. Egen familj och barn kräver sin tid, och inte sällan finns gamla föräldrar som också behöver stöd och hjälp. Därför ser vi nu i alltför många kommuner att sjukskrivningstalen stiger lavinartat för lärare. Och oroväckande många lärare säger upp sig och går till andra yrken och massavhopp sker från studenter på lärarutbildningarna (DN 12/10).

Över en fjärdedel av de studenter som läser på lärarutbildningar hoppar av sina studier, inte sällan efter VFU (verksamhetsförlagd utbildning), det vill säga när de fått uppleva arbetet i skolan inifrån, som lärare. Möten (?), samtal, utvecklingssamtal, socialtjänstmöten, möten med psykologer, dokumentation, planering, skolutvecklingsmöten, antimobbningsmöten, elevråd, matråd, föräldramöten, arbetslagsmöten, EVK (elevvårdskonferenser) med mera, upptar en stor del av lärares arbetstid utöver undervisningen. Höstlovet närmar sig för eleverna, men många lärare arbetar även den veckan.

Liberala lärares förslag är att låta höstlovet disponeras helt av lärarna självas. Det skulle innebära möjlighet att såväl arbeta hemifrån som att få några helt lediga dagar.

Läraryrket har inte bara blivit ett låglöneyrke; även den kompensation i form av ledighet som fanns förr, är idag helt borta. Äldre lärare berättar att de gick på sommarledighet i början på juni och startade de sista dagarna i augusti. Nu har lärare arbetstid fram till midsommar och startar första halvan av augusti, dvs cirka sju veckors sammanhängande ledighet. (Enligt läkare tar det tre veckor att gå ner i stress, återstår fyra veckor som helt lediga.) Lärare har ingen flexibel arbetstid. De måste närvara fysiskt varje dag. Det är ofta problem att ordna med vikarier, och därför är det svårt att som lärare kunna ta ut ledighet på annan tid än under loven. Och tid för återhämtning i dagens stressiga skolmiljö finns över huvud taget inte.

Om Sverige ska fortsätta att ha en bra utbildningsnivå och attrahera duktiga studerande till läraryrket måste mycket förbättras för lärarkåren. Det gäller inte bara lönerna utan även arbetsmiljön och arbetsbelastningen. Läraryrket idag är inget kall.
Lärare är människor – de också.

Ewa Bergman ordf Liberala lärare
Katarina Zeste styrelseledamot Liberala lärare, gymnasielärare